Kanske dags att erkänna att jag har utvecklat ett skeptiskt och kanske rent utav bittert förhållningssätt till dom där djuren. Just vår prinsessa lilla olly har i och för sig ställt upp på de flesta dumma tilltagen genom åren och inte tillfogat mig någon skada men ändå. Sug på denna lista:
topp tre hästupplevelser
hästbett 1 - 2001 - rygg
nära döden 1 - 2005 - brutet bäckenben / sprucken höftled
hästbett 2 - 2006 - arm
Känner mig jätteosugen på att spendera mer tid med hästar i allmänhet (även om de här tre exemplaren var exceptionellt störiga). samtidigt som det suger att sumpa alla timmar som man lagt ner på att bli bra på nått. men att riskera att göra listan längre känns ju också rätt ovärt. att känna sig feg är också ovärt. situationen är på alla sätt ovärd.
Vad har jag lärt mig då? det är otydligt. att erkänna att man lagt ner något istället för att bara smita undan kanske. återkommer när det faller på plats.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar